vanillalatte

Halloj!

Oj, oj, oj vilken härlig stad! Vi har haft så grymt kul i Byron, det är sådan himla skön stämning där. Skönast var efter alla pluggdagarn man hade innan att bara komma iväg och få ha lite semester. Bussen tog bara 2h och jag sov på båda vägen dit och vägen hem så det var ju ingen jobbig resa om man säger så. Mycket sol och bad och lek har det blivit, vågorna var sjukt höga så man fick hålla hårt i bikinin för att den skulle stanna kvar. Kastat lite boll i saltvattnet också så ögona tårades för det skvätte ju hit och dit. Lärde mig att jag inte kan köra badminton i sanden när det blåser inte heller frisbee är min grej men vad gör det att ligga och steka på stranden det är jag bra på!

Byron Bay ligger i New South Wales och är en stad där surfare, hippies och backpackers samlas. Även denna helg och tre veckor framåt så kommer är det även ett tillhåll för Schoolies - de som tagit "studenten" här i Aussie. Schoolies är större i Surfers Paradise så märkte inte av det så mycket. I staden finner man inge höghus eller liknande utan de flesta ligger på samma nivå och överallt strossar man fram i sina flip flop och bara tycker att liver är härligt. Visserligen är de flesta höga på det ena eller andra, till och med dem som jobbar men det är väl lite charmigt på sitt sätt. En helt annan kultur helt enkelt en den som finns i Brissy

Förutom att ligga och lata oss på stranden och partaja på kvällen så var jag och Madde på tur upp till en fyr och Australiensk östligaste punkt. På vägen upp mötte vi en ödla som jag lyckades skrämma bort så vi kunde gå förbi. Men på vägen tillbaka så fastnar vi för mitt på vägen sitter en ödla. Jag försöker leka hjälpte och hittar minsta pinnen och kastar men ödlar rör sig ej ur fläcken avancerar med en sten, missar med god marginal och ödlar sitter kvar, vad gör vi nu?! Jo vi väntar på att det ska komma någon annan som kan skrämma iväg den åt oss, tur så kom det några ganska så snart så sedan kunde vi halvspringa ner sista biten genom skogen! Förutom detta skräckscenario så var det en gudomlig utsikt som defenitivt var värd att kämpa för!